söndag 19 mars 2017

Kanada-uppdatering och gjorda affärer


Äger ett gäng kanadensiska aktier och det är mestadels munter läsning och utveckling. Nu har de flesta rapporterat så det blir kommentarer på det. Och jag har också gjort en del affärer i närtid.

Northwest Healtcare
Northwest Healthcare fortsätter i rätt riktning. Vinsten (AFFO) upp, utdelningsandel ned liksom skuldsättningen. Här är länk till rapporten, en presentation samt transcript.
  • Bolaget har fått ett lyft genom sammanslagningen och den nya ledningen. Här har vi en person som har en historik av att öka AFFO kvartal till kvartal. I den tidigare Internationella delen passade han på att höja utdelningen efter ett tag också. Han äger ca 1/3 av bolaget och har grundat det så rätt person på rätt plats är vad jag tror på.
  • Positivt är att kassaflödet är relativt starkt, se sid 59 i rapporten, vilket varit lite si och så med historiskt. Jag sticker ut hakan och hoppas på en utdelningshöjning inom 1-2 år, om de fortsätter i samma stil. De måste inte dela ut 90% av vinsten men en hög utdelningsandel är en en skattemässig fördel. 
  • Riskerna handlar om räntehöjningar, att någon hyresgäst skulle få problem. och att nya andelar inte blir fulltecknade pga lägre intresse, eller att de måste ge ut obligationer med hög ränta (då svårare att växa). Man kan diskutera det faktum att de ger ut nya andelar, för ofta är utspädning dåligt. Men för små bolag leder det till högre omsättning, och det är inte ovanligt att REIT:s växer på det här sättet.
Sammantaget så kan jag tänka mig att öka i Northwest.

Savaria
Savaria tuggar på fint. På helår steg vinsten med 20 procent och omsättningen med 25 procent. Utdelningen höjdes i höstas med 30 procent. Länk till sammanfattning och rapport.
  • Prognosen är P/E 25 för 2017, men på rullande 12 månader är P/E hela 37. Jag tror det är dumt att bara säga "högt P/E" och sedan sälja ett bolag som fortfarande kan vara en framtida vinnare. De är relativt ocykliska och växer snabbt och kan därför förtjäna en hög värdering. De har också pengar och finansiellt utrymme till att göra fler förvärv. 
  • Nordamerikas pensionärer är främsta målgruppen. Men nyligen kom en order från Kina på hissar/ramper till busstationer. Vore väldigt positivt om de fick in foten ännu mer där. 
  • Riskerna ligger i värdering, att ägarfamiljen säljer ut mer, och ett eventuellt generationsskifte i ledningen. Ägarfamiljen har minskat sitt innehav men äger fortfarande ca 40 procent.
Sammantaget kommer jag behålla Savaria, men ökar inte nu.

Logistec 
Logistec har inte rapporterat men kursen har inte rosat marknaden. Ser ändå potential i form av stabil hamnverksamhet och en "option" på stora ledningsreparationer i framtiden. Får återkomma efter rapport! (uppdatering, resultatet kom in i fredags kväll, se kommentarsfältet).

Decisive Dividend
Decisive Dividend drämde till med en utdelningshöjning på 20% innan rapport. Antingen är ledningen galen eller genialisk.
  • I bästa fall är bolaget rejäl undervärderat, i sämsta fall gäller rött flagg, Det jag reagerar på att nämner konservativ utdelningspolicy när direktavkastningen stiger till över 10% och debt/equity är över 1, och full täckning saknades i kassaflödet förra rapporten.
  • Ledningen gasar verkligen på och jag hoppas att de har täckning för det i rapporten som kommer i april och/eller att något mer fint bolagsköp också är på ingående. Min farhåga har varit utdelningens hållbarhet och så går de och höjer (!). Nog är det ett statement. Men alla statements är inte så lyckade, särskilt om man inte kan uppfatta vad som sägs (för att referera till Loreen). 
  • Decisive är jag kluven till pga högre risk än många andra bolag i portföljen. Men bolagen de köper är fantastiska och köpta till billiga multiplar. Tveksamheten gäller aktiestrukturen, kommunikationen och skuldsättningen. Men jag är positivt kluven, men beredd att byta fot beroende på hur nästa eller kommande rapporter kommer in.
Sammantaget är Decisive på bevakning inför kommande rapporter då nya beslut tas.

Gjorda affärer: Köpt mer tejp och sålt MTN
Här är det blandad kompott i de affärer jag gjort:
  • Jag minskade i eWork och Vitec. Tyvärr innan eWork rusade.
  • För pengarna ökade jag i tejpbolaget Ekadharma International. Fick i alla fall ta del av en viss rusning där. Tejpbolaget har gått upp 10-15 procent sedan mina köp, men mest intressant är att omsättningen de senaste dagarna varit extremt mycket högre än innan. Har inte hittat någon förklaring till det, i bästa fall är något positivt "på gång". t.ex. att en fond köper in sig. 
  • Jag har precis sålt av MTN. Förtjänar nog ett eget inlägg, men storbolag och telekom är något jag undviker i framtiden. Med tanke på tidigare misslyckanden i MTN skulle det inte förvåna om de positiva nyheterna nu haglar in. Men jag är rädd för två saker: (1) En ny jättebot från Nigeria och (2) Att ZAR försvagas. Valutan har stärkts rejält senast året mot SEK. och med uppemot 27% portföljandel i Sydafrika var en minskning inte fel. Jag behåller de två bolag jag tror på mest och har bäst historik. Hoppas på att Discovery/Famous Brands fortsätter leverera.

Sitter nu på en kassa efter försäljningen i MTN, Blir nog lite mer av Northwest Healthcare och kanske något nytt fint exotiskt. Återkommer med tankar!

Portföljandelarna är också uppdaterade. Några åsikter om portföljen, kanadensarna eller gjorda affärer?


söndag 12 mars 2017

investera i pensionärer?


Äldre i väst och ökad medelklass i öst och syd är två investeringsteman jag inspireras av. Då kan det ju vara bra att fundera vad en pensionär gör. Vad händer med konsumtionen om man plötsligt får mycket mer tid över och förhoppningsvis har en ok pension? Går det att hitta "silverrävsbolag" på världens börser med massor av grå tillväxt?

En källa till statistik är Savarias rapport där man kan se att andelen 65 år och äldre i USA går från 12.8 procent av befolkningen 2011 till 18,7 procent 2025. Och globalt kan t.ex. Svensk försäkrings omvärldsrapport ge input, även om man blir rädd för tillväxten generellt.

Jag pratar förresten om riktiga pensionärer, inte snålbloggspensionärer, utan de som typiskt sett har grått eller obefintligt hår. Där finns den stora demografiska förändringen. Nu till några teman och bolag på det! Mycket tyskt som ni kommer märka, men det passar med det småtråkiga temat. Det man kan inspireras av är t.ex. fonder som Lancelot Camelot som drar det där med megatrender till en fin spets. Du hittar en genomgång av fonden i podden Fondredaktörn.

Anpassat boende
En pensionär vill väl bo, och ha det anpassat till sin livssituation. Brittiska McCarty & Stone är ett sätt att investera i fina seniorboenden. I Kanada finns också Chartwell Retirement Residences. Savaria är ett bo-kvar alternativ med sina villahissar, trapphissar och andra nödvändigheter. I Sverige kör väl Victoria parks livsstilsboenden, men jag tror det är en liten del?

Doro ska kanske nämnas med sina trygghetslarm. Jag gillar sektorn, idén och tanken, men Doro är förvånansvärt ryckigt på börsen vilket avskräcker och telefonidelen är jag inte såld på. Adderacare är ett annat svenskt alternativ. Men jag uppfattar inte direkt att de har någon "moat" eller satsar på områden med riktigt höga marginaler, men jag kan ha fel och är dåligt påläst. Attendo och Humana ska inte heller glömmas bort, vilket jag gjorde (uppdaterat).

Sjukvård och läkemedel
Tyvärr kommer väl sjukvård och mediciner uppta en hel del av tid och energi. Northwest Healthcare är mitt eget bet och de äger sjukvårdslokaler av olika slag världen över. Men det finns hur mycket som helst att gräva i. Giganten Johnson & Johnson lär väl gynnas och varför inte tyska Zeiss som sysslar med problem med ögon? Tobii kan kanske vara något? Ett särskilt sätt att investera i är sårvårdsbolag. Kollar på ett sådant case som jag ska skriva om.

Äldreresor
Om man inte är alltför sjuk så vill man väl komma iväg. Så UTG för de med stor plånbok, och tyska TUI-group för de med mindre? Reseförsäkringar känns givet också. Där finns t.ex. ERV som ägs av Munich Re och Gouda som ägs av Gjensidige.

Övrig konsumtion
Dricker man vin finns USA-noterade Concha Toro, Kanadensiska Andrew Peller och sydafrikanska Distell Group som alternativ. Se framtidsinvesteringen för inlägg om de första där du också hittar inlägg om Canadream. Utemat, bio och sånt då? Nja, inget särskilt med pensionärsstämpel finns såvitt jag vet.

Husdjur tror jag kan öka när man får mer tid över. När barnen är stora kanske det är dags för en liten hund eller katt (beroende på antalet barnbarn). Då tror jag tyska Zooplus kan vara en vinnare, högt värderat men de är något slags Amazon inom djurtillbehörsbranschen (heter den så, själv är jag allergisk?). Svenska Swedencare finns också men, nja, är inte helt lockad och Pedigree Pal har väl liknande produkter.

Träning kan kanske vara något, men hur investera i det? Och kan man få mer tid att bokstavligt se om sitt hus? Soffor, möbler (Ekornes), braskaminer (Decisive Dividend). är exempel på bolag. Dometics husbilsfokus, eller amerikanska Thors husbilar kan kanske locka de grå? Slutligen kan man fundera på fler teman som släktforskningsprogram, dataspel, och hushållsrobotar (Irobot?).

Synpunkter?
Vad tror du att en pensionär gör, eller gör mer av? Vilka bolag kan man hitta som inriktar sig mot sådana teman. Jag tror säkert det finns fler bra bolag än Savaria och Northwest Healthcare. Kom gärna med förslag och input!

söndag 5 mars 2017

Exotisk utlandshandel i praktiken


Ibland förutsätter man att alla andra är som en själv. Bara för jag är i en exotisk aktiebubbla är det, som tur är, inte alla andras verklighet. Så hur gör man i praktiken om man skulle vilja köpa en mer exotisk aktie? För mig är det ganska naturligt, men... så har det inte alltid varit. Och det är också föränderlig materia.

Vad är exotiska marknader?
Med exotiska marknader menar jag marknader utanför Norden, Europa, och USA/Kanada. Alltså främst Asien och Afrika men även Latinamerika.

Norden och USA/Kanada handlas elektroniskt hos de allra flesta banker och är inget problem. I Europa är det större skillnader i courtage och handelsmöjligheter och då är det ofta telefonorder som gäller. Men idag ska vi blicka längre bort :-)

Sekundärnotering ett första alternativ
Det första man bör göra är se om den exotiska aktien går att köpa på en mindre exotisk börs. Med tanke på alla klurigheter kan sekundärnoteringar vara ett alternativ. Finns en aktie på New York-börsen är det smidigare än att köpa lokalt i Johannesburg eller Jakarta. En bra källa för info är www.adr.com där du bland annat kan söka på olika länders aktier.

Detta innebär t.ex. att
  • MercadoLibre, ett argentinskt bolag, kan köpas på Nasdaq till USA-courtage
  • Många exotiska bolag är noterade i USA. Men telefonorder och vanlig depå om OTC.
  • Vissa exotiska bolag kan handlas i London eller tyska börser, till hyfsat courtage.
Egentligen är det inte konstigare än att Schweiziska ABB kan handlas på Stockholmsbörsen. Ofta är det storbolag man kan handla på detta sätt. De bolag jag själv köper är mindre och har ofta en dålig omsättning i sin sekundärnotering om sådan finns. Praktiska exempel är Famous Brands, Discovery och Bank Rakyat som alla visserligen finns noterade i Tyskland. Men när det går månader utan handel så tar man hellre lokalmarknaden alla dar i veckan!

Olika utbud hos olika aktörer
Vill man handla exotiskt och lokalt så fungerar inte det hos alla aktörer. Priserna varierar förstås också. Den aktör som verkar ha bäst utbud för exotisk handel är Avanza och fortsättningen kommer mest att handla om erfarenheten av min egen handel där.

Avanza klarar t.ex. dessa exotiska marknader, förutsatt att de inte ändrat:
Australien, Brasilien, Filippinerna, Hong Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand, Turkiet

Degiro uppger till dags dato att följande exotiska marknader fungerar:
Autralien, Hong Kong, Japan, Singapore, Turkiet

Man kan tyvärr inte handla alla jordens hörn via Degiro, även om man kan få den bilden av vissa personer i vissa poddar :-) Som det är nu har Avanza ett större utbud, dock till högre pris. För egen del har jag inte heller vågat satsa på Degiro, läs om mina tankar i detta äldre inlägg.

Vissa marknader är hursomhelst stängda oavsett aktör, t.ex: Indien, Kina (utom Hong-Kong), Vietnam, Latinamerika och Afrika (utom Brasilien/Sydafrika). Och övriga aktörer då? Jag är inte helt påläst men Nordnet fixar t.ex. inte Sydafrika vilket däremot SEB gör. Nordea, Handelsbanken och Swedbank mfl tar jag gärna emot input på!

Depåtyp
För exotiska innehav gäller hos Avanza vanlig depå, dvs inte kapitalförsäkring eller ISK. En konsekvens är att högutdelare inte är så lämpliga eftersom det är 30% skatt på utdelning i depå.

Här är min tidigare genomgång om depåtyp för handel i olika länder. I korta drag väljer jag Svenskt i ISK, utländskt i kapitalförsäkring när det går (Norden/Europa/USA/Kanada) och just exotiskt i vanlig depå. Tidigare kunde man köpa exotiskt i kapitalförsäkring men inte länge.

Kapitalförsäkring och källskatt har förresten varit ett hett ämne i veckan. Avanza behandlar kunderna som ett kollektiv betalar tillbaka 91% av källskatten till alla. Att det inte är 100% beror gissningsvis på hög källskatt i populära Danmark. Mina små exotiska äventyr i kapitalförsäkringen lär inte påverka och jag hade fått mer tillbaka med en kundanpassad beräkning (om jag räknar rätt). Men för egen del är jag inte alltför upprörd. Med 91% av källskatten tillbaka är kanske 98,5% av utdelningen kvar. Synd, och lite orättvist men inte hela värden. Och det kan kanske förbättras. Jag trodde t.ex. att Avanza begärde och fick tillbaka pengar från Danmark redan idag.

Kostnader
Hos Avanza kostar det 749 kr per telefonorder. Det innebär att man då måste investera för lite större summor, beroende på vilket procentuellt courtage man tycker är acceptabelt. Man kan ju alltid jämföra med vad en exotisk fond kostar i årlig avgift, och ett courtage är en engångsavgift.

Avgifter i landet kan också tillkomma. Och växlingsavgiften ska inte förglömmas. Eftersom den inte är jättetydlig på köpnotorna gäller det att man själv är med på noterna. Du bör undvika att köpa och sälja eftersom det genererar växlingsavgifter. 

Källskatt
Nu när vi pratar vanlig depå vill Sverige ha 30% av utdelningen. Men man kan få avräkna den källskatt som det andra landet har dragit på utdelningen. Det här ska ofta gå med automatik i deklarationen om källskatten är 15%, men bara upp till 500 kr om du har underskott av kapital.

Problem 1: Länder som drar mer än 15%
Att länder drar mer än normala 15% kan innebära problem. Tanken är nog att andra landet drar 15% och Sverige drar 15% vilket blir 30% tillsammans.

Men Indonesien drar t.ex. 20% och då blir det totalt 35% skatt på utdelningen om man inte kontaktar Indonesien eller lyckas dra av 5% extra i sin deklaration. För thailändska aktier har 10% dragits och för Filippinska 30%. Filippinska aktier är inte så bra att handla i depå om man inte vill ha 45% skatt på utdelningen. Det är möjligt att man själv kan göra ytterligare avräkning i deklarationen, eller åtminstone avdrag (se nedan) men allt över 15% riskerar bli lite bökigt att få tillbaka eller gå förlorat. 

Min lösning på problemet är att undvika länder som drar en alltför hög källskatt. Och också prioritera lågutdelande aktier i exotiska länder, vilket minskar problemets storlek.

Problem 2: Max 500 kr i avräkning om underskott av kapital
Säg att du haft utdelningar på 5 000 kr från utlandet, vilket vid 15% källskatt leder till att andra landet dragit 750 kr. Det hade varit logiskt att alltid få tillgodoräkna sig de 15% som dragits. Men icke. En spärregel säger att du max får göra avräkna 500 kr om du har underskott av kapital. I praktiken kan det bli högre skatt på utländska utdelningar över 3 333 kr per år (= över 500 kr i avräkning).

Man kan förutom avräkning tydligen istället göra avdrag även om det inte är lika förmånligt. Se skatteverkets utförliga info om avräkning och avdrag här men notera att de inte säger något konkret om 500 kr-begränsningen, vilket istället görs i detta dokument. 500 kr-begränsningen, som också gäller ISK, saknas också på en direkt fråga och svar, vilket jag fört vidare.

Min lösning är fördela om räntekostnaden för lånen för att jag själv inte ska ha underskott av kapital. Det alternativet finns om man är två som delar på lånen och jag uppfattar det inte som otillåtet på något sätt.

Själva telefonordern
Nu blir det hur funkar hos Avanza där jag, så som utbudet ser ut, köper mina exotiska aktier.

Man ringer in en order, och kan då få hjälp att kontrollräkna valutor etc så att ordern blir på rätt summa. Köpkursen kan sedan uppdateras under dagen genom att man ringa tillbaka. Men det blir ett courtage per dag om avslut sker. Man kan inte lägga en flerdagarsorder och vänta tills den efter en vecka är fylld och betala ett courtage.

Problem 1: Tidsskillnaden
Vissa marknader är på grund av tidsskillnaden inte möjlig att ringa tillbaka och ändra en order på. För t.ex. Australien och Japan måste man lägga ordern dagen innan och "hoppas" att den går igenom men man brukar kunna vara med i en auktion i början av dagen i och för sig. I Indonesien fungerar det att handla mellan 8.30 och 10.00 svensk (vinter)tid. Och Brasilien är precis som USA öppen på kvällen. Jag är lite försiktig med t.ex. Australien och Japan, eftersom jag inte kan handla i "realtid".

Problem 2: Delavslut om låg omsättning
Risken för delavslut är en faktor att se upp med om man köper mindre omsatta bolag. Säg att du vill köpa 10 000 aktier men bara får 100 köpta på den kurs man uppgav. Ja, då blir det maxcourtage för de ynka aktierna, Därför kan det vara bra att fråga hur stort orderdjupet är (även om det är med fördröjning). Framförallt är det extra viktigt att den lokala börsen är öppen medan man handlar så att köpkursen kan justeras genom ett nytt samtal.

Det är inte ofta jag lägger order. Men jag brukar ringa tillbaka efter 15-30 minuter för att höra om allt blev köpt och i värsta fall justera köpkursen uppåt för att fylla orden. Köper man mer omsatta aktier är risken för delavslut givetvis mycket mindre.

Summering
Nog finns en del att tänka på när man köper utländska aktier, och en checklista blir:
  • Finns det en sekundärnotering med tillräcklig omsättning?
  • Går lokalmarknaden att handla på via ens bank?
  • Tänker jag på att köpa i rätt depåtyp, troligen vanlig depå.
  • Hur är källskatten i landet? Hög källskatt = risk för extra skatt på utdelningen
  • Kommer du komma över 500 kr i källskatt per år (utanför kapitalförsäkringen)?
  • Finns risken för delavslut, hur är omsättningen?
  • Kan jag handla i realtid på marknaden pga tidsskillnad?
Nog är det lite krångligare, men jag tror peppar peppar att det är värt mödan. Utgångspunkten för mig är att hitta fantastiska bolag världen över. Vad tycker du är största hindren? Telefonorder, skatteregler eller helt andra saker?

söndag 26 februari 2017

Indonesisk tejp in i portföljen


Aktie: Ekadharma International PT
Notering: Indonesien, ticker EKAD:JKT
Market Cap: ca 40 miljoner USD 
Kurs: 620 IDR
Direktavkastning: ca 1,6 procent
Courtage: Maxcourtage
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Endast vanlig aktiedepå 

I min jakt på globala bolag springer jag ibland på riktigt spännande case. Ekadharma International är ett sådant. Jag har köpt in mig i denna okända marknadsledare. Namnet klingar knappast bekant och man kan undra om jag tappat greppet i mina investeringar. Men i Indonesien är bolaget mer känt eftersom de åtminstone 2013 tillverkade ungefär hälften av all tejp i landet. Och försäljningen har inte gått ner sedan dess.

Varför ska man gå över ån efter vatten? Jo, när det saknas motsvarighet i Sverige. Nämn ett annat bolag som har cirka halva marknaden, handlas till PE 5, har ROE över 20 och rabatt mot bokfört värde. Lägg också till utdelning, god historik, låga skulder och verksamhet i ett tillväxtland.

Någonting kan givetvis vara fel, är det för bra för att vara sant? Eller för litet för att vara upptäckt? Fonder lär hursomhelst ha svårt att köpa in sig i på grund av ett market cap på ca 40 miljoner USD. Micro- eller snarare nanocapbolag alltså, trots hög marknadsandel. Tänk dig Bergs Timber eller Kallebäck så har du en uppfattning om bolagsstorleken.

Vad gör dom?
Bolaget gör tejp i massor. Tejpen har olika utförande, färger och former. Produktutbudet består av varumärkena Daimaru, Ekatape och Superfix. Daimaru är kronjuvelen, Ekatape maskeringstape och Superfix ett lim. Daimaru har vunnit många priser och det japanska namnet ska stå för kvalitet.

Tejpen säljs främst till företag i olika branscher. Förpackningar är en given bransch men tejp är stort inom t.ex. bygg, bil- och läkemedelsindustrin. På så sätt får man, precis som när man investerar i banker, en spridning mot flera delar av ekonomin. Och det är ett extremt konkret spel på e-handel.

Här är länk till hemsidan och deras årsredovisning för 2015. Har inte hittat någon annan analys av bolaget, vilket hade varit bra. I en artikel på Forbes får man i alla ett utifrånperspektiv på dem och jag kostade mig på fulla artikeln innan jag köpte bolaget :)

Fantastisk historik
Bolaget grundades i början av 1980-talet och listades 1990. Grundarna är två bröder (tejpbröderna) som äger 75% av bolaget. Free float är alltså 25%, Jag tycker trots bolagets lilla storlek att de har en mycket bra historik:
  • Vinstillväxt 25% per år senaste 10 åren.
  • Vinsttillväxt 14% per år senaste 5 åren.
  • ROE senaste 12 månaderna över 20%
  • ROE senaste 5 åren knappt 20%
  • Kassaflödet har växt med 12% per år senaste 5 åren
Tittar man på graferna på Financial Times ser man också att de inte växer för full rulle. Inbromsningen tror jag beror på att det gått lite trögare i Indonesien generellt. Eftersom Ekadharma ändå har tvåsiffriga tillväxttal och en relativt hög ROE så jag säger ja på fantastisk historik.

Goda framtidsförutsättningar
Bolaget gynnas av att vissa branscher i Indonesien går bra,behöver mer tejp, och väljer Ekadharma. För den som vill kolla på den globala marknaden, se presentation här.

Globalt finns givetvis stora jättar som 3M, Henkel och Beiersdorf.  För en närliggande vardagsspaning så ser man t.ex. tejpmärket Tesa lite överallt i Sverige. Globalt så har stora aktörer en hög andel av marknaden. Det talar för att man kan uppnå fördelar i branschen, jämfört med om det istället skulle vara en fragmenterad marknad.

Vad gör då att jag tror att Ekadharma fortsatt kan stå emot dessa jättar, jo:
  • Kontakter "på marken" med bolagen som köper. Har de 50% av marknaden har de upparbetade kontakter med de som köper. De är också ett Indonesiskt bolag. De jobbar med rabatter men en sådan simpel sak som "lång och trogen kund" är förhoppningsvis mer viktigt även om den inte ska överdrivas. De som köper får sin logga tryckt på tejpen om de vill. Jag är inte säker på att Internationella jättar jobbar på nivån att de har kontakt med Indonesiska företag ute på landsbygden. Gedigen historik på bolaget.
  • Starkt varumärke lokalt. Ok, tejp är kanske inte det mest "prestigefyllda" men som hantverkare, förpackare, industriägare eller vad du är så står ändå starka varumärken för kvalitet. Detta tror jag mer på!
  • Distribution. Tejp i mängder ska tillverkas och transporteras runt i Indonesien. De har ett 30-tal lagerställen över landet. Då värdet av tejpen är relativt låg sett till transportkostnad har en stor lokal aktör troligen fördelar. De är tejpens ytterst lokala motsvarighet till Coca-Cola där distributionen i bästa fall gör dem svåra att slå ut (sorry för dålig liknelse). Här hittar du info om deras distribution.
  • Lågkostnadsfördel som stor tillverkare. Forbes-artikeln (betalversionen) talar om att de kan förhandla till sig bättre priser som en stor tillverkare. Jämfört med andra Indonesiska tillverkare har de en fördel, även om globala tillverkare förstås kan hitta processer/utlokalisering i bra globala lägen.  
Sammantaget så är det inte bara att kliva in på den Indonesiska marknaden och ta över, hoppas jag. Och tejp i tropiska länder med knepig geografi kanske inte är så simpelt som det låter pga logistiken? Men hur mycket överpris kan man ta för en tejprulle? Nja, frågetecken för pricing power och "consumer stickiness" (haha) även om de har välkända lokala varumärken.

Som jag tolkar det har Ekadharma två fabriker i Indonesien och ett via ett dotterbolag i Malaysia som de äger tillsammans med ett Taiwanesiskt bolag. Bröderna har talat om expansion i Asien och säljer i Malaysia och "other countries". Även om den inte blir någon fullskalig Asienexpansion, vilket det talas om i Forbes-artikeln (betalversionen) så är Indonesien stort nog att växa i som land. Jag ser inga risker att marknaden är för liten eller att de skulle slå i taket.

Större teknikrisker finns förhoppningsvis inte eftersom tejp trots allt är relativt low-tech. Bolaget erbjuder e-handelsmöjlighet även om jag inte sett hur stor andel som går via den.

Ett frågetecken är vad tejpbröderna vill på sikt med bolaget, de börjar vara 60+. Men inget hindrar att yngre personer tar över, eller att bolaget i ett extremfall säljs. Man kan undra om större spelare kan se dem som ett billigt sätt att komma in på den indonesiska marknaden, eller möjligen köpa ut en jobbig konkurrent?

Låg värdering
P/E är ca 5 (!) på rullande 12 månader. Däremot  P/E 10 på 2015 års vinst. En tillfällig valutamedvind kan eventuellt förklara ökningen i vinst. Eftersom tillverkningen delvis sker i Malaysia spelar valutarörelser roll.

Marktillgångarna skrevs upp 2016 vilket gör att bolaget nu handlas under bokfört värde (!). Man kan säga att du får tejprörelsen billigt om man ser bolaget som ett fastighetsbolag. Ridley är ett gammalt case jag köpte i Australien där bebyggelsen kom närmare gamla saltgruvor, kvarnar vilket gjorde att de fick betydande markvärden. Det här kan hända i Ekadharma också. Bara spekulation dock, med sökningar i Google Maps som diffus källa. Man bör förhoppningsvis ha ett skydd på nedsidan genom att marken över tid blir ännu mer värdefull pga urbanisering.

Nog är det lite skumt med den låga värderingen. Jag har försökt luska i att det inte är något lurt, men kan inte hitta jämförelsestörande poster (med reservation för viktiga budskap i niomånadersrapporten som Google Translate missar). En faktor kan vara att de närmare sig maxkapacitet i anläggningarna och att de då måste ta större kostnader. 2015 säger de detta: "The capacity of coating and slitting machines can each reach 305 million m2 per year. Adhesive Tape sales reached 260 million m2 in 2015. The Company continues to analyze and plan the addition of machine capacity according to market developments."

Beijersdorf (Tesa) och 3M, handlas (såklart) till mycket högre värdering men de är knappast jämförbara. De är ju inte direkt fokuserade på sina tejp-delar. Henkel kommer väl närmast, och de handlas till P/E 25, även om stora växlar knappast ska dras på det.

Summering och synpunkter
För att vara exotiskt så är det grymt tråkigt. Tejp är osexigt så det förslår och Peter Lynch hade kanske gillat bolaget?  Buffett har någon gång sagt att han skulle kunna skapa mycket mer avkastning om han hade mindre summor att investera. Nu kanske Ekadharta är en genväg till mindre pengar, återstår att se, men nog känner jag mig som en utpräglad värdeinvesterare (eller värdelös om jag nu missat något väsentligt).

Idag har jag 3,5 % av portföljen i dem och funderar på att öka. Men om ni ser någon tokighet i caset , förutom det tokiga i sig, så överväger jag givetvis istället att sälja. Sällan jag är så nyfiken på input som på detta. Förhoppningsvis har jag inte satt mig själv i klistret? Men jag har i alla fall uppfyllt mitt nyårslöfte om att köpa ytterligare ett Indonesiskt bolag.

Visst finns det många frågor. Men jag faller tillbaka på att om man har ca 50% av marknaden så har man något särskilt. Åtminstone när det stöds av starka varumärken och god distribution. Oupptäckta marknadsledare är det jag letar efter i första hand. Och bolaget är verkligen häftigt! :)

Nu är jag nyfiken. Vad säger du? 
  • Tror du det är ett bolag för mig?
  • Vad får dig att eventuellt avstå? 
  • Kan 3M fullständigt tejpa igen munnen på Ekadharma? 
  • Är tejpbranschen något för framtiden? 
  • Hur fäst är man vid sin tejp som användare? 

Disclaimer; Jag äger aktien. Det är något omständligt att köpa pga maxcourtage, telefonorder, mindre omsättning och köp i vanlig depå. Men det går :-)

onsdag 22 februari 2017

Nästa aktiepub 16 mars


Nästa aktiepub blir torsdagen den 16 mars kl 18 på Sue Ellen i Stockholm. 35 platser är bokade och jag hoppas att de går åt.

Det brukar vara trevliga och givande kvällar så välkommen att ansluta. En del bloggare är med och ganska många olika investeringsstilar finns representerade. Helt enkelt ett bra tillfälle att prata aktier och investeringar och kanske även knyta lite nya kontakter.

Aktiepubarna har hållit på några år nu och det börjar bli en kärna av återkommande personer, vilket är extra roligt.

Nog haussat om den här tillställningen. Välkommen med din anmälan!

Med vänliga hälsningar
Gustav



söndag 19 februari 2017

Min checklista för tillväxtbolag


Det här inlägget är ett försök till en checklista för vilka tillväxtbolag jag letar efter. I ett tidigare inlägg gick jag igenom grundkraven och nu kommer fortsättningen. Det jag letar efter är som sagt:
Små marknadsledande tillväxtbolag i rätt bransch som har (1) fantastisk historik (2) goda framtidsförutsättningar och (3) en ok värdering
För vad jag menar med små marknadsledande tillväxtbolag i rätt bransch, se tidigare inlägg. Nu går vi vidare till historik, framtidsförutsättningar och värdering.

Krav 1: Fantastisk historik
Här tittar jag bakåt 1-10 år och letar efter en fantastisk historik. Att bolaget är bra, och på rätt väg, ska synas i siffrorna. Det här är ett objektivt kriterium med en subjektiv touch. Allra viktigast är stark tillväxt och hög avkastning på kapitalet. Detta vill jag ha:

a. Stark tillväxt i försäljning. vinst, och gärna utdelning
Tvåsiffriga tillväxttal för vinsttillväxt, försäljningstillväxt, utdelningstillväxt, etc. Bolaget ska andas "litet kvalitetsbolag". Rent grafiskt ska bolaget se ut att vara på rätt väg om man tittar på Financial Times 5-årsstaplar och grafen på corporateinformation. Siffrorna ska helst vara jämna och stigande på ett närmast förutsägbart sätt. Särskilda saker att bevaka är också att kassaflödet ökar samt att skuldsättningen inte ökar över tid. Typexempel på bolag är eWork och Famous Brands.

b. Hög och jämn avkastning på kapitalet 
Avkastningen på egna kapitalet ska vara hög. Vi pratar om "överlönsamma" bolag som inte beter sig som andra där konkurrensen driver ner avkastningen till normala nivåer. De ska ha en tydlig "moat" dvs starka konkurrensfördelar (mer om det under framtidsförutsättningar).

Att vinst och ROE/ROA är hög är en sak, men det får inte vara för ryckigt. Saknar bolaget den där avgörande jämnheten kan risken för framtida bakslag öka. Min favoritkategori är udda bolag som har en jämn utveckling. Låt oss också ta ett citat av Charlie Munger:
Over the long term, it's hard for a stock to earn a much better return than the business which underlies it earns. If the business earns 6% on capital over 40 years and you hold it for that 40 years, you're not going to make much different than a 6% return—even if you originally buy it at a huge discount. Conversely, if a business earns 18% on capital over 20 or 30 years, even if you pay an expensive looking price, you'll end up with a fine result.

Krav 2: Goda framtidsförutsättningar
Nu försöker jag titta framåt, med ledning av historiken. Bolaget ska ha något speciellt i sig, via historiken, men det där speciella ska sannolikt fortsätta. Bolaget ska vara större och starkare om 5-10 år och då får man också försöka ta in vad som långsamt kan förändras i omvärlden också.

a. Bolaget ska ha en "moat" 
Bolaget ska ha en tydlig "moat" eller bestående konkurrensfördelar med andra ord. Gärna på så många grunder som möjligt. Någonting ska garantera att överlönsamheten består över längre tid. Exempel på bestående konkurrensfördelar är:
  • Starkt varumärke som gör överpriser möjliga.
  • Lågkostnadsfördelar t.ex. i inköp, produktion eller distribution
  • Tillstånd patent, eller liknande som hindrar andra från att göra samma sak
  • Byteskostnader som gör kunder trögrörliga
  • Nätverkseffekter "winner takes it all" - marknad
  • Efficient scale att nischen bara räcker till få aktörer
Allt detta kan skapa inträdesbarriärer för nya konkurrenter  Distributionen kan vara extra viktig i vissa länder, t.ex. Indonesien med alla olika öar. Ett annat sätt att se på moat är att marknaden ska vara så monopolliknande som möjligt. Ofta får man nöja sig med duopol, oligopol eller ett fåtal stora aktörer. Bolaget bör ha "pricing power", dvs vara en prissättare istället för pristagare. Viktigt är att tillväxten gör vallgraven starkare, och inte sker utanför. Se även tidigare inlägg.

b) Marknaden ska inte minska och helst ha en megatrend i ryggen 
Bolaget får gärna vara på en marknad som växer. En nisch som växer är det bästa eftersom den kan gå under radarn. Jag är rädd för minskande marknader och marknader som växer väldigt fort (= för hett). Jag gillar snarare bolag som gynnas av säkra men långsamma trender, som t.ex.
  • Ökat antal äldre i väst, t.ex. Savaria, Northwest
  • Ökad medelklass i öst, t.ex. Discovery, Matahari
  • Digitalisering, t.ex. e-handel, automation 
  • Urbanisering, verksamhet i växande städer
  • Ökat hälsofokus. Discovery, nyttiga snacks t.ex.
Se även mitt tidigare inlägg om megatrender.

c. Bolaget ska ha expansionsutrymme kvar 
Bolaget ska vara mycket större om 10 år och ska ha en stor möjlig marknad att växa på. Det får gärna vara en stor möjlighet att återinvestera vinster i verksamheten, och utdelningsandelen bör vara låg. När man tittar på historiken ska det inte finnas en tydlig inbromsning, t.ex. att allt blir märkbart sämre från 10 till 5, till 3 och 1 år tillbaka. Marknaden ska inte bli mättad.

Det viktiga är att de inte ska slå i taket de kommande 10 åren. Behövs nya marknader ska de redan finnas där. En finsk pizzakedja som är stora i Finland och aldrig lyckats expandera utomlands? Nej på den. Behovet av produkterna ska helst också öka framöver.

d. Ledningen ska äga en stor andel och bör vara drivande
Ledningen ska sitta i samma båt som du själv genom ett tillräckligt stort ägande. Att ledningen vill något och är drivande är viktigt. Allra helst ska det vara en "intelligent fanatiker" vid rodret. En faktor att ta hänsyn till är åldern. Man ska (tyvärr) kanske inte sätta alltför stor vikt vid att Buffett och Munger idag leder Berkshire Hathaway? Utan snarare se till kulturen de byggt upp.

Ledningen får inte ha ett tveksamt förflutet eller vara överbetalda. Något jag tänkt på är skillnaden i Northwest Healthcare sedan Paul Dalla Lana tog över. Plötsligt sattes det upp mål och en tydlig plan framåt ritades upp. Sånt ska jag leta efter från början. Att en långsiktig driven ledning äger mycket är viktigt. Och bra huvudägare och andra aktieägare ska inte heller underskattas. Hur lojala är aktieägarna om bolaget till stor del är ägt av indexfonder? :)

e. Låg skuldsättning 
Skulder kan förstöra vilken framtid som helst och bolaget ska växa av egen kraft. Med låg skuldsättning har du också sänkt risken radikalt, särskilt när jag satsar på mindre bolag som kan ha svårare att låna. Bolaget inte behöva plocka in nya pengar eller öka belåningen för att skapa tillväxt.

f) Övriga risker inte för stora
Bolaget får inte vara exponerat för alltför stora övriga risker sammantaget:
  • Valutarisker kopplat till intäkterna 
  • Politiska risker i landet eller för verksamheten, jag undviker t.ex. Ryssland
  • Beroende av nyckelpersoner
  • Ersättningsvaror fyller produkterna ett nödvändigt behov?
  • Geografiska risker, i form av jordbävningar, tyfoner etc
I grundkraven har förresten vissa riskfyllda branscher redan sållats bort såsom vapen, gambling och tobak. Det här gäller riskerna för bolag som för mig är rätt branscher.


Krav 3: Ok värdering
Värdering förtjänar verkligen ett eget inlägg. Kan bara nämna att jag t.ex. tittar på följande faktorer:
  • Hur är priset jämfört med historiken?
  • Och om man tar hänsyn till framtidsförutsättningarna?
  • Vad betalar jag idag och på prognoserna för två år framåt? 
Jag är försiktig med att betala mer än P/E 20 på förväntad vinst två år framåt. En tumregel som kan frångås om det finns riktigt goda skäl.

Summering och synpunkter
Det här är alltså vad jag menar med fantastisk historik och goda framtidsförutsättningar. Om inte båda finns kan caset blir för riskfyllt eller för svårt. Det är enklare att hitta något fantastiskt som fortsätter än att hitta nästa "Fingerprint" som lyckas vända en dålig historik.

Invändningen mot att leta efter bolag med fantastisk historik och hög avkastning på kapitalet är givetvis att de ofta är upptäckta och kostar därefter. Men jag letar främst efter bolag där större fonder är förhindrade att köpa in sig på grund av låg omsättning och liten bolagsstorlek. Tittar man globalt finns då många kandidater. Jag tror det är lätt att sikta för lågt och att nöja sig med vad historien skulle säga vara mediokra bolag. Vilket de också riskerar att vara i framtiden.

Är det för hårt att bara leta efter "perfekta" bolag? Nja, tanken är lite som när Barcelona köper in spelare: De måste ha en viss kvalitet i passningsspel, teknik och speluppfattning. Bolagen jag letar efter är som unga offensiva talanger med a-lagspotential (att fonder köper in sig i större skala). Men man får akta sig för att screena bort en framtida Messi pga att han är för dålig på att nicka. Och långtifrån alla köp kommer bli lyckade.

Det här är i stora drag vad man letar efter hos tillväxtbolag, och jag kan göra undantag. Vad tror du? Är jag på rätt spår? Vad letar du efter? Inlägget blev lite långt men hoppas på kommentarer ändå!

söndag 12 februari 2017

Det går att investera med gott samvete


Under veckan har Snåljåpen och Börspodden pratat etik. Det hela började med att Snåljåpen ifrågasatte sitt innehav i spelbolag. Mycket klokt skulle jag säga. Däremot blev det en indirekt sågning i Börspodden och en del diskussioner på Twitter.

Jag har själv skrivit om ämnet tidigare, om branscher att undvika och i min strategi. Själv tycker jag man bör undvika spelbolag just för att de gör människor spelberoende. För mig känns det inte ok att bidra eller få en utdelning som kommer från en spelberoende personer. De utdelningarna klingar inte lika fint i den moraliska kassakistan.

Men som Börspodden är inne på, det är ett individuellt ställningstagande och upp till var och en att bedöma. Och vad blir kvar om tar bort alla klassiskt dåliga branscher som olja, kol, spel, vapen, tobak och tveksamma klädbolag? Tja, en hel del faktiskt.

Branscher som är helt okey
Nog finns det en hel del branscher där de moraliska invändningarna generellt är låga:
  • Infrastruktur
  • Byggbolag
  • Förnyelsebar energi
  • Försäkringar 
  • Konsumentvaror
  • Konsumentservice
  • Företagsservice
  • IT-bolag
  • Läkemedelsbolag
  • Industri
  • etc
Men gränserna är inte solklara. Tänk om byggbolaget slösar med resurserna? Och läkemedelsbolagen gör att folk knaprar piller? Och ger Homemaid arbetstillfällen eller permanentar en underklass, för att använda smådålig vänsterretorik. Axfood och ICA säljer cigaretter. Fy! Och vissa försäkringsbolag är nekar ersättning oftare än de borde. Dubbelfy!

Nja, en viss andel onyttigheter får man nog "köpa" om man ska investera överhuvudtaget. Men den får gärna vara så låg som möjligt. Det är stor skillnad om det onyttiga överväger eller är en närmast försumbar del.

Lägre risk är en viktig poäng
Jag tror det ur riskhänseende är bra att undvika olja, kol, vapen, spel och tobak i portföljen. För det första är råvaror och oljebolag cykliska och styrs av ett oförutsägbart världsmarknadspris. Pristagare är generellt att undvika på lång sikt.

Ett onyttigt bolag som förstör riskerar att få konsumenternas eller politikernas vrede emot sig. Riskerna stavas Aftonbladet-löpsedlar och hårdare lagstiftning. Samhällsutvecklingen och forskningen kommer också att hitta lösningar för att undvika sånt som ger negativa effekter. Regleringsrisk, förändrat konsumentbeteende och teknikrisk är starka skäl förutom etiken (som ju är högst individuell).

När hållbarhet mer och mer kommer i ropet tror jag även möjligheterna för konsumenter att aktivt påverka sina fond- och pensionsplaceringar kommer att öka. Då är det bättre att ha ställt om sina egna innehav i tid.

Shared value
En tankemodell jag gillar är Shared Value. Vad tillför bolaget till samhället? Exempel ur min portfölj är att 8990 Holdings bidrar till att folk får hus att bo i. Savaria bidrar till att folk kan bo kvar hemma pga en installerad villa- eller trapphiss. Och Discoverys försäkringar kan göra folk friskare genom incitament. Det här är win-win för bolagen och dess kunder. Tänk om alla spelbolag eller alla byggbolag försvann. Vilket skulle vara värst? Samhälls(o)nyttan framgår tydligt om man tänker sig att branschen från en dag till en annan skulle sluta existera.


Den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa en artikel om Shared Value av Michael Porter. Den här presentationen där IKEA och Discovery nämns är också intressant. Listan från Fortune på bolag som förändrar världen är inspirerande, även om jag själv är skeptisk mot en hel del av dem (att t.ex. Coca-Cola är med sänker trovärdigheten).

Trots allt finns det väl många alternativ om man vill investera med gott samvete?

Hur ser du på de här frågorna? Vilka branscher känns okey för dig? 

söndag 5 februari 2017

Sju stora inspirationskällor


Min investeringsstrategi har förändras under åren. Till det bättre kan man ju hoppas, och jag tror det är viktigt att alltid utvecklas. Viktigast är att hitta en egen stil som passar en själv. Men vad är eget? Många saker spelar självklart stor roll, t.ex. alla bloggare och alla fantastiska kommentarer.

Men vissa saker är inte lika uppenbara. Tänkte bjuda på några tips vad som påverkat mitt tankesätt de senaste åren. Vad som helst kan ju sätta gång tankar: en bok, en kommentar eller en nyhetsartikel. Visst kan det vara bra att låta "färgen torka" på den tavla man målar och värdet av förändring är inte självklart.

En som med rätta tar det med ro är Lundaluppen. Har man målat Michelangelos takmålning kan man i och för sig lägga sig på rygg och titta upp på taket ganska nöjd. Jag står istället och putsar vidare i ett litet hörn med en extra exotisk färgpalett :) En sådan som Snåljåpen blandar kubism, realism, oljemålningar, vax, duk... allt beroende på situationen  Andra bloggare satsar på modern konst med väldigt många färgduttar på en stor yta, vilket också blir en fantastisk bild som växer fram. Många vägar finns till framgång :-)

Microcapclub
Sällan har en enda bild sagt så mycket om investeringar som den som Microcapclub tagit fram. Bilden visar att små och dåligt omsatta aktier statistiskt är den bästa bolagstypen. Och små men högt omsatta aktier är den sämsta.

Bolagsstorlek men framförallt likviditet är en den viktigaste faktorn. Sämre likviditet är något att leta efter om man är en långsiktig köpare.

Här är deras blogg och missa inte denna video.

Böcker: Peter Lynch, Why Moat matters, 100-baggers
Peter Lynchs One Up on Wall Street har också satt sina djupa spår. Bara det att det är en poäng att leta efter tråkiga bolag! Boken är perfekt för att starta tankeprocesser. På hans inrådan har jag frågat min sambo då och då om hon eller hennes vänner har hittat något bra bolag eller produkt! Ok, han skulle nog inte investerat så långt bort som jag gör, men jag försöker ändå hitta tråkiga bolag som går att förstå och relatera till.

Why Moat matters är en bok som är sponsrad av Morningstar. Den går igenom bestående konkurrensfördelare (moat) inom olika branscher. Inget superinspirerande bok utan mer en uppslagsbok och näringsriktig frukost för den som bygger en portfölj där bolagen har en "moat".

100-baggers går igenom vilka egenskaper som mångdubblar-aktier har haft historiskt. T.ex. handlar det om att bolagen ska vara små, ha en "moat" och riktigt bra tillväxt. Se recensionen av Finansnovis.

Verktyg: Portfoliovisualizer och screeners
Portfoliovisualizer är ett fantastiskt verktyg för att se hur olika typer av bolag och tillgångsslag gått historiskt. Notera att mindre bolag går bäst av alla bolagstyper. Sidan ger statistiskt underlag till den inställning som bland annat Microcapclub har. Man kan också se hur olika portföljsammansättningar samvarierat under perioder med negång.

Screeners gör det praktiskt möjligt att söka efter fantastiska bolag världen över. Financial Times, 4-traders och screener.co är mina favoriter. Att bara söka fram bolag i olika kategorier eller med vissa egenskaper tycker jag är inspirerande i sig (även om jag hör hur nördigt det låter). Se mitt tidigare inlägg om screeners.

Resor
Har man sett ett land eller en produkt med egna ögon ökar chansen att man vågar investera. Min egen Afrikaresa var nog en starkt bidragande orsak till att jag jag 2010 började investera i Afrikanska bolag. Att Famous Brands var ett så lyckat köp bidrog nog också. Förresten var det fantastiskt. och fantastiskt nördigt, att äta en sådan burgare i London och snacka med den lokala franchisetagaren. Det i sig också inspirerat av Peter Lynch!

Har också varit i Thailand och tror att jag till och med provade de där fisksnacksen som Premier Marketing står bakom, eller något liknande. Gott var det inte, men jag kan i efterhand sätta produkten i sitt sammanhang.

Fonder
Att se hur bra fonder agerar är mycket inspirerande. Motiveringar till försäljningar eller inköp kan också ge viktiga lärdomar. Det som jag själv gör påminner starkt om Didner & Gerges Small & Microcapfond, med skillnaden att jag kör något mer globalt och med ännu mindre bolag.

Framförallt bjuder Didner & Gerge, Wasatch, Arisaig och Spiltan på trevlig läsning. Missa inte deras krönikor t.ex. Didner & Gerges hissliknelse och entimmespresentation från andelsägarträffen. Arisaig Partners månadsbrev ger god inblick i tillväxtmarknaderna och olika branscher.

Poddar
En extremt simpel sak är att jag utvecklats mycket som investerare på grund av möjligheten att lyssna på poddar till och från jobbet. Tack Apple :-)

Prata Pengar, Börspodden, Sparpodden och Börsplus är exempel på obligatorisk svensk lyssning. Utländska poddar jag lyssnar på är t.ex. Masters in Business, Exchanges at Goldman Sachs, Value Investing Podcast, Planet Microcap och The World of Business,

Framtidsstudier som Frost & Sullivan.
Vissa gillar Frostfilmen och den är bra. Men när det kommer till investeringar gillar jag Frost & Sullivans studier ännu mer. Här får man tankar om vilka branscher som kan förändras och hur. En intressant sak är också att se vilka länder som möjligen kan vara framtidsländer. Där kan det vara extra lönsamt att spana efter bra bolag.

Samlad investeringsstil?
Vissa säger att de är 50 procent Graham och 50 procent Buffett. Men det finns ju en hel buffé av fantastiska inspirationskällor och filosofier. Själv är jag något i stil med detta:

  • 20% Microcapclub
  • 20% Morningstar
  • 20% Didner & Gerge
  • 20% Peter Lynch & 10-baggers
  • 10% Wasatch & Arisaig Partners
  • 10% Frost & Sullivan

Men det förändras hela tiden och på så sätt är jag alltid 100% Gustavs aktieblogg :-)

Hur är din investeringsstil i procent? Vad inspireras och påverkas du av? Vad har gjort dig till den investerare du är idag?

söndag 29 januari 2017

Vad gör att mina bolag kommer gå bra på sikt?


Investering handlar om att hitta bra bolag. Men bra bolag är inte oberoende av sin omgivning. Anledningen till att de är bra, både historiskt och framöver, kan bero på att de både är rätt bolag och på rätt plats. Långsiktiga samhällstrender kan spela roll om man investerar på lång sikt.

Så vad ska hända för att mina bolag ska gå bra på 5-10 års sikt? Vad är de ett "spel" emot? Testar några lösa tankar på mina största innehav och hoppas på kommentarer och debatt. Framtiden känns ju som en rätt kul sak att diskutera :) Har tidigare skrivit ett inlägg om Megatrender, som är en slags bakgrund till detta inlägg.

Savaria
Savaria gör villahissar, trapphissar och anpassar bilar för rullstolar. Investeringstesen är:
  • Demografi: Fler äldre i USA och Kanada
  • Fler äldre ska köpa en villahiss eller trapphiss för att kunna bo kvar hemma.
  • Villahiss kan bli standard i vissa nybyggnationer. 
  • Fler bilar behöver anpassas för rullstolar
Att demografin gynnar Savaria är självklart. Varje dag blir det 10 000 nya pensionärer i Nordamerika, Efterfrågan ökar och att kunna bo kvar hemma är något man själv troligen vill i första hand. Men det finns risker: Kan helt nya typer av hissar komma? Eller tekniska lösningar som minskar personers behov av hiss och rullstol, vilket vore fantastiskt i sig.

Discovery
Discovery säljer innovativa försäkringar globalt där man har möjlighet att påverka sin egen premie. Investeringstesen är:
  • Demografi: Större medelklass som vill ha försäkringar
  • De offentliga försäkringarna är inte tillräckliga
  • Ökat intresse för win-win försäkringar, hälsotrenden och interaktivitet
Att de offentliga systemen pressas och privata försäkringar vinner mark tror jag på. Discovery är en pionjär med stor kundstock, datamängd och upparbetade belöningssystem och rabatter. Risken är att nya aktörer och större tillgång på data sänker inträdesbarriärerna, men enligt mig har Discovery en global ledartröja de kan behålla.

Vitec
Vitec tillhandahåller affärssystem inom ett antal branscher som energi, fastighet, mäklare, bilhandlare och hälsa. Investeringstesen är:
  • Branscherna de är verksamma i går bra
  • Behovet av bra affärssystem ökar generellt 
  • Systemen blir mer komplexa och svåra att byta ut 
Ser ingen jättetrend här, förutom att digitaliseringen kan öka behovet av anpassade och komplexa affärssystem. Riskerna är att nischerna växer och blir så stora att större spelare dras dit, men det låter förhoppningsvis långsökt.

Northwest
Northwest äger sjukvårdslokaler av olika slag i olika länder. Investeringstesen är:
  • Demografi: Fler äldre ökar behovet av sjukvård.
  • Mer privat vård i Brasilien, Kanada, Tyskland och Australien
  • Sjukhuskedjor vill fokusera på sin "kärnverksamhet", dvs inte äga byggnader
  • Fristående doktorer etc vill i högre grad också hyra in sig.
Liksom Discovery är det här ett spel på privat vård, men den offentliga marknaden kan kanske också öppnas upp på sikt. Att inte äga fastigheterna är en renodling av verksamheten. Samtidigt är ett eget ägande ett skydd mot framtida hyreshöjningar (så resonerar t.ex. Indonesiens ledande sjukvårdskedja). Riskerna är att digitalisering gör kundmöten mer och mer onödiga. Med tanke på demografin är jag inte särskilt orolig eftersom efterfrågan på vård bör öka stort.

Famous Brands
Famous Brands är ett av Afrikas ledande restaurangbolag och äger ett antal starka varumärken i Afrika och Storbritannien.
  • Demografi: Ökad medelklass i afrika och ökad befolkning
  • Fler äter ute jämfört med hemma
  • Lokala varumärken är fortsatt starka
Medelklassen i Afrika lär äta ute mer när de får det bättre ställt. Lokala varumärken på hörnet kan vara en vinnare. Risker är ökad hälsomedvetenhet och man börjar föredra västerländska varumärken istället för lokala. Kampen om franchisetagare kan också hårdna om Starbucks blir stora på kontinenten. Köttmotstånd skulle slå mot burgardelen i UK men riktiga premiumburgare är på något sätt smartare än McDonalds. Premiumsegmentet kan tom gynnas om kött blir mer av en lyxvara?

Somero Enterprises
Somero gör maskiner som ser till att betonggolv läggs snabbt och jämt. Investeringstesten är:
  • Fler stora byggnader med betonggolv kommer byggas
  • Allmänt ökade krav på jämna golv
  • Särskilt ökade krav på byggnader för automation (extra viktigt)
  • Högre kostnader för arbetskraft ökar behovet av effektiva maskiner
Maskinerna låter som en smart lösning som kan slå igenom i t.ex. Kina där det delvis sköts helt manuellt eller med enklare maskiner. Risken är att det byggs mycket mindre i en lågkonjunktur och att ökade krav på kvalitet då inte räddar efterfrågan. Och kan Someros supermaskiner ersättas av andra superdupermaskiner? Men jag antar att 3d-printing av betonggolv i alla fall inte blir aktuellt. Eller? :-)

eWork
eWork förmedlar konsulter, främst inom IT. Elaka tungor bland bloggkommentarerna har kallat dem människohandlare, men det är nog att ta i. Investeringstesen är:
  • Förändrat arbetsliv leder till andra arbetsformer, t.ex. mer konsulter
  • Digitalisering ökar behovet av just IT-konsulter 
Fler konsulter kan hamna på eWorks "marknadsplats" om fast anställning inte är normen utan arbetslivet blir friare. Och IT-konsulter lär behövas i en mer och mer digital tid. Risken är väl att nya vägar kommer uppstå så att man inte måste gå via t.ex. eWork, men jag ser ingen stor risker än.

Övriga bolag 
Nu blir det så kortfattat och om inte dumt så simpelt:
  • Decisive Dividend är ett spel på att fler köper effektiva braskaminer i USA samt att vissa industrier går bra så att slitdelar går åt som smör i solsken. Slitdelarna ska också vara effektiva.
  • MTN är ett spel på ökad internettrafik i Afrika och mellanöstern, och demografi. Faktiskt ett spel på Iran vilket är mycket svårt att få till.
  • 8990 Holdings är ett spel på större och starkare medelklass samt urbanisering i Filippinerna.
  • Logistec är ett spel på ökad handel på Kanadas och USA:s östkust och nödvändiga intrastruktursatsatsningar under jord i USA. Panamakanalens breddande och ett mer isfritt arktis spelar kan gynna bolaget på sikt.
  • Matahari är ett spel på större och starkare medelklass samt urbanisering i Indonesien 
  • Premier Marketing är ett spel på ökad köpkraft och nyttigare snacks i Thailand. 
Synpunkter
Vad tror du om trenderna jag tagit upp? Demografi, ökad medelklass och äldre i väst är två teman jag satsar på. Mycket finns givetvis att invända, särskilt att konkurrenssituationen alltid spelar spelar större roll än samhällstrender. Men jag tror ändå långsiktiga trender i samhället är betydelsefulla.

Tror du jag tänker rätt och hur ser det ut för din portfölj? Tar du hänsyn till långsiktiga trender när du väljer bolag att investera i?

söndag 22 januari 2017

Ultrajaya - en indonesisk kassako?


Aktie: Ultrajaya Milk Industry
Notering: Indonesien, ticker ULTJ:JKT
Market Cap: ca 1 000 miljoner USD 
Kurs: 4 400 IDR
Direktavkastning: 0 procent
Courtage: Maxcourtage
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Endast vanlig aktiedepå 

Ultrajaya är det ledande färskmjölksbolaget i Indonesien. De har närmare 50% av marknaden för UTH-mjölk, ungefär värmebehandlad färsk mjölk. Bolaget har funnits i över 50 år men är trots god tillväxt på senare år ett relativt litet bolag. Förutom populär mjölk så sysslar de med populära tedrycker. Tänk tetrapak och två välkända lokala varumärken i Indonesien.

Tesen bakom investeringen är att Indonesiens mjölkkonsumtion över tid ska gå upp, och att lokal mjölk då är en vinnare. De köper in från lokala bönder och producerar också mjölk själva. En expansion pågår, kallad The Colony, vilket ska göra dem mer självförsörjande på mjölk genom att bygga en till jättefarm.

Jag har inte köpt bolaget utan vill ta in synpunkter. Bolaget är litet, exotiskt och troligen rätt okänt utanför Indonesien. Dessutom mycket svårköpt pga låg omsättning till maxcourtage. Så varför ska man ge sig på sådana här konstigheter? Men man kan också säga: Största mjölkbolaget i världens fjärde folkrikaste land, med en låg startnivå på mjölkdrickandet. Då låter det bättre.

Beskrivning och länkar
I stora drag har de två typer av produkter. Ultra Milk som är en lokal mjölksort i olika varianter. Och Teh Kotak som är en lokal tedryck. Några andra produkter finns också. Bolaget har varit ledande i många år och är ett starkt lokalt bolag.

Här hittar du ett antal mer eller mindre läsvärda länkar:
Missa framförallt inte dessa två analyser från BCA sekuritas och SucorInvest. Den senare är mycket läsvärd. De har till och med gått runt och gjort blindtester på mjölk, på den nivån är det :-)

Fantastiska siffor?
Hur man än tittar på siffrorna är de fantastiska:
  • ROE senaste 12 månaderna: 22%
  • Ökning i vinst per aktie, 10 års-snitt: 60%
  • Ökning i kassaflöde 5 års-snitt: 30%
  • Ökning i vinst per aktie, 5års-snitt: 37%
  • ROE 5årssnitt: 17%
  • Utdelning - ojämn, bara vissa år.
Staplarna på Financial Times ger en fin bild. Morningstar har också siffror för 10 år tillbaka. Samtidigt som snittet är fantastiskt kan man invända att det inte är särskilt jämnt. Bolaget är något ryckigt, så superfantastiskt resultat blir bara fantastiskt om man väger in ojämnheten. På Morningstars sidor kan man också se att åtminstone ett 20-tal fonder har investerat i bolaget, vilket är lågt men inte obefintligt.

Får även tacka @BkkBanker (Alexander Wetterling) för en bild som talar för att bolaget kan ha hög kvalitet i lönsam tillväxt:


Goda framtidsförutsättningar?
En indonesisk person dricker ungefär 12,5 liter mjölk per år, Lågt jämfört med väst och även för Asien. Konsumtionstrenden beskrivs t.ex. i en artikel och i denna rapport (se sid 284), där man kan läsa att skolprogram, urbanisering och ökad lokal produktion kan leda till ökat drickande, vilket det gjort på senare tid. Högre inkomster kan givetvis påverka och möjligen också en allmänt mer "västerländsk" livsstil. Rent krasst kan man konstatera att Ultrajayas försäljningsökning är ett tecken på en trend :-)

Har bolaget en ekonomisk vallgrav?
Få aktörer finns och Ultrajaya har högst marknadsandel. Det är en oligopolmarknad med Ultrajaya på ca 50% och två andra med 20% var cirka. Detta talar för en "moat". Den kan bestå i starkt varumärke men också lägre transportkostnader för en lokal aktör och mjölk är relativt tungt i förhållande till sitt värde. Indonesiens geografi kan möjligen vara en inträdesbarriär för god distribution.

Analysen från SuncorInvest menar att varumärket är starkt och att konsumenter föredrar dem framför andra, både när det gäller smak, men också förpackning. Men man kan invända mot att en moat finns:
  • Konkurrensfördelarna beror på var man drar gränsen. Är mjölk från pulver så mycket sämre? Några vitaminer mindre, och det är sånt som Nestlé mfl satsar på. Vad hindrar att den lovande mjölkmarknaden överöses av importerad mjölk som sänker priserna och inte ger möjlighet till minsta överpris framöver? Fraktkostnad och eventuella tullar gör det möjligen dyrare i alla fall.
  • De saknar premium-produkter. Mjölkprodukterna som Ultrajaya gör är dels vanlig mjölk men även smaksatt. Den smaksatta blir premium-light. Annars smakar väl mjölk som mjölk brukar göra (= en commodity). En bra bok Why moat matters säger följande om mjölk: "Firms that compete in commiditylike categories like meat and dairy generally dont have economic moats...". Och en bra fondbolag Arisaig partners säger i sitt decemberbrev "Revenues from milk, a commoditised category we are less enthused about...". Ett exportbolag som Fonterra bedöms inte heller ha någon vallgrav enligt Morningstar. Kanske naturligt eftersom de producerar en "commodity".
  • Även om de tillverkar mjölken själva i högre utsträckning är de pristagare i form av foderpriser m.m för de egna (kassa)kossorna. Hur starka blir konkurrensfördelarna egentligen då?

En del av eventuella vallgraven kan bestå av det är svårt att få till samarbeten med lokala mjölkbönder och fixa mark och bygga upp jätteodlingar. Den lokala expansion som de gör genom den nya jättefarmen (The Colony) är ett flerårsprojekt. Men allt bygger väl på att man kan ta mer betalt för lokal mjölk eller ha lojala kunder. Jag tror att mjölkbolag generellt inte har en moat men att en aktör som sticker ut med att producera lokalt samt har starkt varumärke ändå kan ha det.

Ledningen
En nackdel med bolaget är att ledningens åldern påminner om en lista med de senaste påvarna, alltså ruskigt hög. Under 70 räknas som påläggskalv :-) Samtidigt tror jag det är normalt i Asien med en mer erfaren ledning. Men nog skulle man även vilja sett någon kostymklädd 35-årig släkting med stort intresse för både mjölk och utländska examina. Ett minus här.

Mjölkdrickandets framtid, ersättningsprodukter, hållbarhet etc?
Jag körde en twitterundersökning på om ett sojamjölksbolag eller mjölkbolag är bäst att investera i, allt annat lika. Merparten föredrog Soja. Som av en händelse tittar jag på ett sådant bolag också :-)

En invändning mot mjölkproduktion är att man slösar med världens resurser. Här är exempel på en kritisk sida. Samtidigt är det hyckleri i den högre skolan att avstå om man själv tar mjölk till kaffet. Men nog kan det finnas något i att att världen kanske är på väg att gå över till växtbaserade livsmedel? Mer mjölkdrickande kan vara att hoppa på fel långsiktiga trend. Och trenden i Sverige är nedåt. Samtidigt är närodlat något som växer och är sunt i sig, och det är Indonesien som frågan gäller :-)

Laktosintolerans är ett klassiskt hinder i Asien. Men skolprogram och mer mjölkdrickande i tidigare ålder talar för att problemet minskar över tid.

Värdering
Till P/E 19 så tycker jag det ser ganska billigt ut för ett marknadsledande nästan skuldfritt bolag på en tillväxtmarknad. Ett jämförelseobjekt är Malaysiska Dutch Lady (ursäkta vad har de för namn?) som handlas kring P/E 25. Men man ska väga in några faktorer hos Ultrajaya:
  • Mycket svårköpt - riktigt dålig omsättning
  • Ganska ryckig historik
  • Ingen stabil utdelning, för tillfället noll.
Men med fantastisk historik och goda framtidsmöjligheter är jag nog beredd att betala P/E 25. Känns ändå som ett bolag som går under radarn och att det är en förklaring till"låg" värdering. Och växer bolaget fortsatt så blir det mer aktuellt för fonder framöver.

Summering
Tror det kan finnas ett jättecase här. Å andra sidan är jag inte helt säker på att mjölk är framtiden och mindre nischer kan ibland vara att föredra. Tesen är ändå simpel. Kommer Indonesierna bli fler och rikare på sikt? Kommer de då dricka mer mjölk? Kommer de välja något lokal aktör med starkt varumärke? Och fortsätta dricka sina teer? Ja på alla fyra och det långsiktiga caset finns där.

Vad säger du? Skulle jag hoppa i galen mjölktunna om jag köper in detta? Mycket intresserad av synpunkter! Snudd på ultra-intresserad :)

söndag 15 januari 2017

Uppdaterade portföljregler


Har funderat vidare på portföljreglerna, se tidigare inlägg här. Det som hänt sedan sist är att jag inriktat mig mer på småbolag. Är också några erfarenheter rikare.

Jag investerar både i tillväxtaktier och högutdelare och det här är portföljregler som är gemensamma för båda. Använder lite olika krav och checklistor för dem, men det är en annan fråga.

Sammansättning av portföljen
Portföljen tänker jag mig nu byggas upp så här:
  • Antal bolag 8-20 st. Normalt 10-15 st.
  • Mest tillväxtbolag men även högutdelare. 
  • 8-15 st tillväxtbolag och 0-5 st högutdelare. 
  • Minsta andel: 4 procent i varje bolag
  • Högsta andel: 25 procent, och ökar inte om 20 procent (uppdaterat)
  • Andel svenskt: Sätter inget golv på men önskvärt att ha 
  • Spridning av branscher, valutor och länder. Ej för tung i riskfyllda länder
  • Inga rent cykliska bolag, men några halvcykliska är okej
  • Inga onyttiga bolag som hotar folkhälsan/världshälsan 
  • Kassa inte över 5 procent

Antalet bolag kan åka upp till 20 st eftersom jag nu fokuserar på mindre bolag som kan vara mer riskfyllda. Men normalt är det 12-15 st och ner till 8 kan jag gå. Givetvis är allt en avvägning mot att bara satsa på de bästa idéerna. Jag blandar tillväxtbolag och högutdelare och tyngdpunkten är på tillväxtbolag. Ska jag tacka nej till sjätte fina högutdelaren... ja faktiskt. Måste dra gränsen någonstans och fokus är på tillväxtbolag, vilket jag hoppas tjäna på i långa loppet.

Anledningen till att jag inte väljer t.ex. de fem bästa är att bolagsrisken alltid finns där, även i det bästa av bolag. Något oväntat kan alltid hända. Sover därför bättre med fler innehav, särskilt när det är mindre bolag jag satsar på. Och med en global portfölj är jag ändå väldigt fokuserad. Men det tål att kluras på: Satsa på fem spelare och ge dem goda träningsmöjligheter? Eller ha 20 men mindre tid och plats till varje spelare?

Portföljandelen är en svår fråga. Att kräva minst 5 procent i varje bolag blir fokuserat, vilket har sina poänger. Är man inte beredd att lägga 5 procent kanske man inte ska äga bolaget alls? Men går jag ner till t.ex. 2 procent kan jag fånga upp fler möjliga tiodubblare och högutdelarna kan spridas på fler bolag. Landar i 4 procent vilket är något lägre än tidigare, och kan tänka mig att "skala upp" och måste inte köpa hela positionen direkt. I tanken kan man också tillämpa "provanställning" på 2 procent under de första sex månaderna :)

Max 25 procent i ett bolag har att göra med om man ska sälja vinnare. Savaria är ett exempel där jag behållit och ökat lite under vägen. Jag har "gett mig tusan" på att inte sälja några aktier där. Men vad gäller om den - hypotetiskt - skulle uppta en allt större del av portföljen. Jag tänker mig ändå en gräns på 25 procent, först då överväger jag att minska på grund av portföljstorlek. (uppdaterat)

Andelen svenska bolag är ett kapitel för sig, för hur svenska är svenska bolag? H&M och många andra är ju globala. Med fokus på mindre bolag är fler av dem knutna till just Sverige, men ändå. Jag investerar i fina bolag och skulle jag hitta bättre bolag utanför Sverige så köper jag dem istället. Bolag är viktigare än valuta. Visst är Sverige enklare att bevaka, och har gått bra historiskt, men... jag investerar främst i bra bolag världen över, inte i länder världen över. Men vissa länder kan gynnas av megatrender som gynnsam demografi t.ex. och då kan det vara extra bra att leta bolag där.

Branscher, valutor och länder. Även om bolaget går först är det bra att sprida på branscher och valutor. Riskfyllda valutor får man se upp med att ha för hög andel i, och jag har egentligen något mycket i ZAR. Ska eventuellt sälja MTN, även om Nigeria/Iran börjar väga tungt. Det viktiga är att portföljen som helhet inte har slagsida mot något alltför riskfyllt. Kanada väger tyngst med 30-35 procent, men bakom det gömmer sig bolag med globala och amerikanska intäkter.

Jag är tveksam till att investera i bolag som övervägande verkar i Ryssland, samt kanske Kina och Turkiet och andra "diktaturliknande" stater. Kanske lite väl hård här, men ändå. Tur i investeringarna är bra, men diktatur i investeringarna är sämre. Vissa länder är dock potentiella framtidsländer som Indonesien, Polen mfl och där letar jag särskilt efter bolag. Turkiet är ett demografiskt framtidsland men politiska riskerna är höga, vilket i och för sig kan ge upphov till köplägen om man vågar.

Cykliska inslag finns i Somero, eWork och några till i portföljen. Men många är fantastiskt ocykliska vilket ska premieras. På portföljnivå gäller det att se till att den inte får en cyklisk slagsida. Tyngpunkten i min portfölj är ocykliska bolag, men några halv-cykliska har också tagit plats.

Punkten om onyttiga bolag är närmast provocerande i sin politiska korrekthet. Men jag tror på allvar att ett hållbarhetstänk är smart att ha med sig om man investerar långsiktigt. Ett bolag med positiv effekt på samhället kommer att lyftas fram och inte motverkas av kunder, politiker och andra.

Slutligen är andelen kassa ett diskussionsämne. Själv väljer jag att vara i princip fullinvesterad och inte försöka tajma marknaden. En fördel med en högre andel kassa hade varit att kunna utnyttja tillfällen som uppstår. Alltid en balansgång men på sikt är det en risk att vara utanför och säg det torra krut som finns där just när det behövs? Vill helst inte ha mer än fem procents kassa.

Synpunkter?
Är den här checklistan något att ha? Invändningar? Och använder du dig av några portföljregler? 

torsdag 12 januari 2017

Gjorda affärer och tittar på nya case


Tänkte att det var dags att summera ett antal affärer och lägga ut senaste portföljsammansättningen. Har halkat efter så det blir ett slags uppsamlingsheat.

Köpt Logistic
Som nämnt innan så har jag köpt Kandensiska hamn- och vattenledningsbolaget Logistec. Framtidsinvesteringens inlägg säger det mesta. Vill bara lägga till en snabbgenomgång utifrån mitt perspektiv:
  • Fantastisk historik? Ja, det tycker jag. Vinsten per aktie har växt knappt 17% per år senaste 10 åren, avkastningen på kapitalet senaste 5 åren ligger på 17%. Det som ändå imponerar mest är att de kan gå tillbaka till och uppvisa fina siffror från 1969? Hur många småbolag kan det?
  • Goda framtidsförutsättningar? Hamnarna ger dem en "moat" (ekonomisk vallgrav). I viss mening även en fysisk vallgrav. Deras andra ben som gäller miljö och vattenledningar har verkligen framtiden framför sig. Framförallt under sig. USA ska göra ett slags stambyte för massor med ledningar. Det handlar om massiva investeringar.och förhoppningsvis kan Logistec lösningar komma väl till pass. 
  • Ok värdering? Ja, inte rea på något sätt, men med den historiken och de framtidsförutsättningarna köper jag på denna nivå, i alla fall upp till en viss del av portföljen.
Logistec uppgår till ca 4 procent av portföljen.

Sålt Bonäsudden
Som tidigare nämnt har jag minskat men nu har jag sålt av allt. Har helt enkelt hittat bättre case i form av Logistec och även några nya uppslag (se nedan). Inget ont om Bonäsudden men risken för högre räntor och lägre fastighetspriser finns där. Till skillnad från Northwest växer de inte heller, vilket man i och för sig inte kan begära, de är ett utdelningscase.

Men hyresrätter och samhällsfastigheter är ändå inte fel över tid och som ett högräntekonto tror jag den funkar hyfsat fint, om man kan stå ut med viss risk. Men jag tror att små tillväxtbolag kan ge ännu mer och laddar för köp där. Nuvarande andel tillväxtbolag är 80% och högutdelare ca 20%.

Bonäsudden är kvar i rese- och renoveringsportföljen som har ett annat syfte.

Nya tillväxtcase på gång
Ledigheten över nyår gjorde att jag han göra lite extra research. På närmare bevakningslistan finns några småbolag i Asien: en mjölkproducent, ett bolag som gör nyttiga drycker, välkända småbutiker i okänt land. I europa tittar jag på ett sårvårdsbolag och en researrangör. Alla fem bolag är riktigt intressanta och är i de flesta fall etta på sina marknader. Ska förhoppningsvis hinna skriva om dem och köpa in något. Ju mer jag tänker på det är den växande medelklassen i öst och det växande antalet äldre i väst bra investeringsteman.

Listen på svenska tillväxtbolag ska förresten också betas av. Fick många bra uppslag!

Portföljen ser nu ut så här: